De flesta bolag måste välja att upprätta det kommande bokslutet med antingen regelverken K2 eller K3.
Som strax ska visas kan huvuddelen av alla bolag välja fritt mellan K2 och K3. K3 är huvudalternativet och K2 är förenklingsalternativet. Det finns fördelar och nackdelar med båda valen. Vi listar de vanligaste valkriterierna nedan. Det bör bli ganska lätt att välja. De flesta bolag kommer att välja K2. Är ni osäkra så tar vi gärna en diskussion innan ni bestämmer er – för det är bolaget som beslutar, inte Adderat.
När man gjort sitt val så går det att byta – i begränsad omfattning. Man får alltid byta från K2 till K3. Man får byta en gång från K3 till K2 utan att ange skälet. Annars måste man ange skäl till byte nedåt – och skatteskäl är inte godkänt. Man får dock tänka på att det blir extraarbete att byta i efterhand. Det är bäst att välja rätt från början.
Bokföringsnämnden (BFN) är en myndighet under regeringen. BFN har huvudansvaret för utvecklandet av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning. Termen ”god redovisningssed” hänvisas det till flitigt i lagtexten, men är inte reglerat i lagen. Det är alltså de facto BFN som tolkar lagen.
För att underlätta arbetet med årsredovisningar och årsbokslut har BFN tagit fram regelverk för bolag av olika storlekar. Det finns fyra regelverk: K1, K2, K3 och K4. För de flesta kan vi direkt ta bort K1 och K4:
K-regelverken finns att läsa i sin helhet på BFN:s sida om vägledningar för K-regelverken.
Vid genomgången av skillnaderna utgår vi ifrån att bolaget har K2 som huvudalternativ och utifrån det när K3 bör beaktas.
I några fall finns det tvingande regler som gör att ett bolag måste välja K3.
| Intressenter (banker, investerare, stora leverantörer) | |
|---|---|
| K2 räcker om intressenterna är familjen, anställda och banken. Om bolaget har valt att inte ha revisor så finns det knappast någon intressent som bryr sig om val av K2/K3 heller. | K3 är mer rättvisande. Ju fler utomstående/intressenter bolaget har ju mer pekar på att någon/några kräver K3. Om bolaget inte har revisor så är något fel. Kräver intressenterna K3 så borde de ha krävt revisor också. |
| Utvecklingsföretag | |
| I K2 får man inte aktivera egentillverkade immateriella inventarier. Exempelvis programmeringsutveckling. Det blir en kostnad. Klarar inte det egna kapitalet den kostnaden så blir valet K3. | I K3 får man göra bedömningar, och alltså aktivera egentillverkade immateriella inventarier. |
| Tillverkande företag | |
| I K2 får inte indirekta tillverkningskostnader räknas in i anskaffningsvärdet för egentillverkade varor. Lagret blir alltså mindre och det uppstår inledningsvis en kostnad. Produktkalkyler måste räknas om. Är det mycket tillverkning är troligen K3 att föredra. | I K3 får man göra bedömningar, och alltså räkna in indirekta tillverkningskostnader i anskaffningsvärdet för egentillverkade varor |
| Uppskjuten skatt | |
| I K2 får man inte redovisa uppskjuten skatt. Om man har intäktsfört skatt på underskott så måste detta återföras. (Har bolaget gått back med 1.000.000 kr kan man redovisa uppskjuten skatt på 22% så 220.000 kr blir en intäkt.) Klarar inte bolaget att återföra det resultatmässigt är valet K3. | I K3 måste man redovisa tillfällig uppskjuten skatt, t.ex. om man har skrivit ner lagret mer än vad som är skattemässigt avdrgsgillt. Ingen uppskjuten skatt vid bokslutsdispositioner, t.ex. inte vid periodiseringsfonder. |
| Fastighetsföretag och bostadsrättsföreningar | |
| I K2 begränsas vad som får aktiveras vid renovering. Läs mer i eget avsnitt nedan. | I K3 måste fastigheten delas upp i komponenter som får olika avskrivningstider, t.ex. stommen 100 år och fönster 30 år. Kräver en hel del arbete. Läs mer i eget avsnitt nedan. |
Här listar vi saker som är förenklade i K2 jämfört med K3. Kriterierna bör inte i sig tvinga ett val åt något håll, utan visar mest på att K2 är förenklat.
| Periodiseringar | |
|---|---|
| I K2 behöver inte poster på upp till 5.000 kr periodiseras. Inte heller återkommande poster som varierar max 20% mellan åren. | I K3 måste man titta post för post och avgöra om den är väsentlig. I så fall ska den periodiseras. Om den är väsentlig beror på bolagets balans- och resultaträkning. |
| Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och avsättningar | |
| I K2 behöver man inte göra nedskrivning av fin anl.tillg. eller avsättning om beloppet är max 25.000 eller 10% av eget kapital. | I K3 är det inga undantag. |
| Finansiella tillgångar (fonder, aktier m.m.) | |
| K2: Belopp max till anskaffningsvärde. (Nedskrivningsbehov måste prövas.) | K3: Man får i vissa fall värdera till marknadsvärde. |
| Leasingavtal | |
| K2: Leasingavtal är alltid operationella, d.v.s. kostnadsförs som en hyreskostnad. Får inte aktiveras i balansräkningen. | K3: Finansiell leasing bör/ska aktiveras i balansräkningen. |
| Avskrivningstider materiella och immatriella anläggningstillgångar | |
| K2: Man får använda 5 år generellt. (Men även längre om tillgången kan bedömas ha längre livslängd.) | K3: Inventarierna ska spegla det verkliga värdet. Alltså måste man bedöma olika typer av inventarier. T.ex. datorer 5 år och skrivbord 10 år. |
| Tillägsgupplysningar och formalia | |
| K2: Årsredovisningen är betydligt förenklad jämfört med tidigare. | K3: Årsredovisningen är som tidigare eller ännu mer noter. |
| Tjänste- och entreprenaduppdrag | |
| Mer info kommer... | Mer info kommer... |
I brf:er är det egentligen bara en aspekt som man måste beakta vid val av K2/K3. Det är hur det påverkar fastigheten. Problemet är att denna aspekt är lite knivig. Mest beroende på att varken K2 eller K3 passar en brf. Troligen kommer det en egen K(2)-version för brf:er i framtiden som är anpassad, men i dagsläget måste man välja på de befintliga.
I K3 måste fastigheten delas upp i komponenter som får olika avskrivningstider, t.ex. stommen 100 år och fönster 30 år.
K2 använder förenklade regler och fastigheten får inte delas upp i komponenter. Den ska istället följa de skattemässiga reglerna.
Inför beslutet om K2/K3 bör styrelsen inledningsvis göra en grov komponentuppdelning och jämföra med underhållsplanen för att se hur avskrivningstiderna ser ut. Och sedan jämföra K2/K3. Om K3 kan vara intressant får då en noggrann besiktning ske och allt räknas i detalj.
De stora förvaltningsbolagen verkar ha följande schablonregler. Dock finns det ingen dokumentation att hänvisa till: